jo jag lever. och jag är blond.
.
tre veckor har gått sedan jag återvände till london och det är tre omtumlande sådana. både bra och dåligt. upp och ner. så som livet verkar vara för det mesta. första veckan blev jag siamesisk tvilling med josefin, vi kunde inte vara ifrån varandra mer än några timmar, vi spenderade dag och natt ihop. nu är hon i sverige och jag dör av längtan efter söndag då jag får krama henne och skratta med henne igen.
.
jag har haft kanske de konstigaste fyllorna någonsin de senaste veckorna. ett löfte om att sluta dricka alkohol hindrade mig inte från att gå till puben efter jobbet igår och hiva i mig tre pints. det blir bara så ibland.
.
och du. du och jag. jag är meredith, du är derek. säsong 1 och 2. fy fan vad upp och ner vi är, du och jag. "hating you is the most exhausting of all. and i don't want to do it anymore."
.
om jag frågade dig, är du lycklig? då önskar jag av hela mitt hjärta att du skulle svara ja, och mena det.
jag kräks.
när jag tänker på dig, när jag tänker på er, när jag tänker på oss. jag mår så jävla illa. jag har iallafall beslutat mig för en sak under min sverigevistelse, och det är att glömma dig överhuvud taget, att ignorera dig, att sluta tänka på dig, att ge upp mina drömmar. du är inte värd det.
